Får en myndighet ta bort information från sin webbplats?

Ja, en myndighet får ta bort en sida från sin webbplats, men den får inte förstöra texten hur som helst. Webbplatsen är en allmän handling, och så länge texten finns kvar hos myndigheten kan du begära att få ta del av den. Att förstöra texten kallas gallring och kräver stöd i regler: för de flesta statliga myndigheter Riksarkivets föreskrifter eller beslut, för en kommun eller region ett eget gallringsbeslut.

Riksarkivets tegelbyggnad på Marieberg i Stockholm, omgiven av lövträd
Riksarkivet på Marieberg i Stockholm. Foto: Patrik Nylin, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Är en myndighets webbplats en allmän handling?

Ja. Webbplatser, både interna och externa, är allmänna handlingar som myndigheten själv har upprättat. Myndigheten ska därför se till att webbplatsen går att bevara på lång sikt, precis som andra handlingar.

Bryter myndigheten mot reglerna när en sida försvinner?

Inte enbart för att sidan försvinner från webbplatsen. Arkivlagen kräver att myndighetens arkiv bevaras, hålls ordnat och vårdas, men ställer inget krav på att en text ska ligga kvar publicerad. Annan lag kan däremot kräva att visst innehåll ligger kvar en tid. Ett tillkännagivande om att ett kommunalt protokoll har justerats får inte tas bort från anslagstavlan förrän tiden för att överklaga har gått ut. I övriga fall får myndigheten ta bort texten från webbplatsen, men texten måste då antingen sparas eller gallras med stöd i regler.

Ligger texten kvar i publiceringssystemet eller i arkivet är den fortfarande en allmän handling, även om ingen besökare kan se den.

När får myndigheten förstöra texten?

Allmänna handlingar får gallras, men eftersom arkiven är en del av kulturarvet finns det gränser för hur mycket. Det som finns kvar efter en gallring ska fortfarande räcka för allmänhetens rätt att ta del av handlingar, för rättskipning och förvaltning och för forskningen. Vem som bestämmer beror på vilken sorts myndighet det gäller.

Myndighet Vem bestämmer om gallring
Statlig myndighet, till exempel ett ämbetsverk Gallring får bara ske enligt Riksarkivets föreskrifter eller beslut, om inte en lag eller förordning har egna gallringsregler.
Kommun eller region Kommunen eller regionen bestämmer själv, inom ramen för de föreskrifter om arkivvården som kommunfullmäktige eller regionfullmäktige får meddela, oftast i ett arkivreglemente.

Regeln om Riksarkivets föreskrifter gäller inte riksdagens myndigheter, regeringen, Regeringskansliet och utrikesrepresentationen.

Får en statlig myndighet gallra hela webbplatsen?

Bara om en föreskrift för just den myndigheten eller ett beslut av Riksarkivet tillåter det. Riksarkivets gallringsföreskrifter för stödverksamheter låter statliga myndigheter gallra handlingar om kommunikation, information och intern utbildning när de inte längre behövs i verksamheten. Regeln avser dock inte webbplatser som helhet.

Att gallra hela webbplatsen kräver därför en gallringsföreskrift för den enskilda myndigheten eller ett särskilt beslut av Riksarkivet.

Föreskrifterna får inte heller användas på handlingar som styr myndighetens verksamhet eller dokumenterar dess kärnverksamhet. Gallring får dessutom bara ske om allmänhetens rätt till insyn inte åsidosätts och om handlingarna bedöms sakna värde för rättskipning, förvaltning och forskning.

Vad gäller för en kommun eller en region?

Gallringsregeln i arkivlagen gäller också kommuner och regioner. Arkivförordningens regel om Riksarkivets föreskrifter gäller statliga myndigheter, och i en kommun står detaljerna i kommunens arkivreglemente. I Kristianstads kommun får allmänna handlingar till exempel bara gallras med stöd av lag, förordning eller beslut av myndigheten. Nämndens gallringsbeslut fattas efter samråd med arkivmyndigheten. Varje nämnd i Kristianstad fastställer också en dokumenthanteringsplan som visar vad som bevaras och vad som gallras.

Vill du veta hur länge en kommun sparar sitt webbinnehåll kan du fråga kommunens arkiv eller registrator vad nämndens dokumenthanteringsplan säger om webbplatsen.

Kan jag begära ut en sida som har tagits bort?

Ja, om myndigheten fortfarande har kvar texten. En handling är allmän om den förvaras hos myndigheten och har kommit in dit eller upprättats där. Har myndigheten däremot gallrat sidan finns den inte längre att begära ut.

Forskarsalen i Riksarkivet med långa rader av ljusa trästolar, läslampor och bokhyllor
Forskarsalen i Riksarkivet på Marieberg. Foto: Sniper Zeta, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons

Skicka begäran så snart du märker att sidan är borta. En handling får inte gallras förrän en begäran om att ta del av den har prövats slutligt. Myndigheten måste se till att automatisk gallring inte raderar den under tiden.

  1. Kontakta myndighetens registrator eller arkiv.
  2. Beskriv sidan så noga du kan: adress, rubrik, ungefär när den låg ute och gärna en arkivkopia.
  3. Be om ett skriftligt beslut om myndigheten säger nej, så att du kan överklaga det. Ett avslag från riksdagen eller regeringen går inte att överklaga.

En egen guide visar steg för steg hur du går tillväga, och hur du letar i Wayback Machine och andra webbarkiv om myndigheten inte har texten kvar. Mer om rätten att ta del av allmänna handlingar finns på lagar.se.

Vad händer om en myndighet förstör en handling utan stöd?

I en kommun är kommunstyrelsen arkivmyndighet, och i en region regionstyrelsen, om fullmäktige inte har utsett en annan nämnd. Dit vänder du dig först. För statliga myndigheter har Riksarkivet tillsyn och får förelägga en myndighet att rätta till brister i arkivvården. Du kan också anmäla myndigheten till Justitieombudsmannen, som granskar hur myndigheter och kommuner hanterar allmänna handlingar och kan rikta kritik mot dem.

Senast faktagranskad: 15 november 2026